25/8

Idag är det nästan pi-dagen. Vart uppmuntrad av matte/fysik lärarn att fira den. Naturvetare firar annorlunda saker. Jag har jobbat i cafét idag och kan inte påstå att jag ägnat en större tanke åt den smarta mannen (som jag inte minns namnet på) som kom på ett närvärde till pi.
Sitter hemma hos Daniel nu, han städar i sin filmhylla, så jag satte mig ner och lånade hans dator ett tag. Tills han har tid för mig igen. Köpte 2 kg vindruvor för 25 kr idag, typ JIPPI..nu blir det fest.

Men på tal om stora män och kvinnor. Jag tänker ofta på hur de fan lyckas komma på saker. Som pi? Hur kommer man på tanken? Hur ger man tecknet? Namnet? Hur kom man på att man skulle räkna med andragradsekvationer? eller med radianer? med derivata? Listan kan göras lång. Men behöver man några av dessa räknesätt som en naturare lär sig i verkliga livet? Beror på helt vilket yrke man väljer om man frågar mig. Jobbar man på ica, kommer man nog inte behöva kunna det. Men man vet vad det är. Det här låter inte helt klokt men jag orkar inte radera allt. Jag skriver bara. Det blir inte riktigt som jag tänker men ungefär. Texten är kanske lika oklar som tankarna i mitt huvud?

Vad ska jag göra med min framtid? Jag vet i alla fall vad jag vill plugga, vilket många andra inte gör. Men frågan för mig är var. Stockholm eller Uppsala? Jag vill faktiskt till båda ställena. Stockholm för att det är där ifrån jag kommer och jag trivs där. Vet inte vad alla gator heter men känns ändå som man kan hitta där. Har många vänner och större delen av släkten där. Uppsala är mer en studentstad och känns på så sätt roligare. Men jag kan absolut inte hitta där, har varit där två gånger i mitt liv. Men det kan väl även vara spännande att upptäcka något nytt? Jag vet inte. Kan inte hjälpa att hela "flytta hemifrån grejen" skrämmer mig lite. Är rädd att jag inte ska klara mig. Att jag inte ska veta hur man gör allt. Men sånt lär man sig med tiden, det gäller bara att våga försöka. Och det är just precis vad jag ska göra sen!

Oj, han är visst redan klar..snabbare än jag trodde...Nu ska jag ägna mig tid åt min pojkvän så att han inte känner sig ensam.
Amanda | |
Upp