iomia

Det hela började lugnt och fridfullt med att jag matade de små söta änderna med min macka som jag inte orkade äta upp när jag och Theo gick i parken och åt frukost. När brödet var slut och änderna simmat vidare kom dock svanarna istället i en himla fart.. Inte stannade de i vattnet heller utan ni ser ju här hur de hotfullt börjar gå upp på land.

Här glömde jag bort hur farliga svanar är och tänkte att det kunde bli några schyssta bilder. Så jag flyttade inte på mig trots att de kom närmare.

Men sen jääävlar börjar svanen skrika! Jag flyger två meter upp i lyften och börjar genast backa bakåt rädd för att vända ryggen mot dun-monstret.

Fast sen började de förfölja oss! Trots att jag visat att okej, jag ger mig och går. Så förföljde de oss ändå. Så jag sprang i väg till buss stationen och tog bussen in till stan igen där det är tryggt och inga vilda svanar rör sig fritt på gatorna. Nästa plan är att övertala Theo att flytta in till stan, det här går inte.